Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk Kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

English title: Parents? expectations of municipal school of music and of arts.Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.

Josefs Gitarrum är ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det är utformat som en Internetkonferens där gitarrläraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var också att undersöka hur gitarreleverna använder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lärare och elev påverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lärare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children?s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required..

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Is culture accessible to all in Sweden or do challenges in accessibility begin in childhood? During the academic year of 2010/2011 the Schools for Music and Arts in Göteborg participated in a project entitled En kulturskola för alla (A School for Music and Arts for All). This thesis' objective is to describe the project as well as examine the method the Schools of Music and Arts use to include children with disabilities and what suggestions can be made to further develop the project. Through En kulturskolla för alla, approximately 200 children with disabilities now haave better teachers. The project included 18 music and arts teachers from eight schools.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.